Kvällstankar

Detta kommer säkert bli ett halvt förrvirande inlägg då jag vill skriva om allt och lite till och dela tillsammans med er nu på direkten. Men det är inte tanken, tanken är att ta ett par tankar, intressen och funderingar i taget. 
 
Nu när jag tänker efter så kan detta bli ganska svårt att förklara hur jag tänker men jag hoppas ni förstår och att ingen tar illa vid sig. 
Ibland känns det som att jag är flera personer i samma kropp, ja det låter väldigt konstigt men så känns det. 
Jag kan vara helt säker på vad jag vill en dag men nästa har jag ändrat mig helt och hållet. När hittar man sig själv egentligen? Ena dagen vill jag bli framgångsrik med ett välbetalat jobb och andra dagen skulle jag nöja mig med ett helt vanligt "svensson-liv". 
Jag önskar verkligen att man bara kunde göra det som man kände för just nu. Men för mig sätts det många käppar i hjulet för att göra just det. Det kan inpincip handla om vad som helst, jag skulle verkligen bara vilja släppa allt just nu och dra utomlands ett tag jobba och bara må bra, bara vara jag med mig själv. Men plånboken ekar och skulle jag ens våga åka iväg helt ensam?
Jag tänker alltid alldedes för mycket och helst 200 steg framåt i tiden också. Man ska aldrig måla upp en bild om hur saker och ting ska bli i ditt liv när den bilden krossas så får du bara ångest så mitt tips till er är att bara låta det bli som det blir och ja jag är medveten om att jag borde ta mina egna tips haha. 
 
En annan stor fråga som jag funderar många timmar i veckan över är att studera vidare. Jag börjde på högskolan för nästan exakt ett år sedan men det kändes inte rätt och jag hoppade av. Nuförtiden känns det som ett måste att studera vidare för annars får du inget jobb och det vill man ju ha liksom.. Så att sätta sig i skolbänken igen, känna sig halvt tvingad till det känns inte alls speciellt roligt. 
 
Sen kommer den andra jobbiga följdfrågan till detta bekymmer och det är vad ska du studera till? Det tänker jag också på ofta och jag trodde att jag hade bestämt mig faktiskt. Men jag är inte säker längre det ändras liksom ikapp med vad som händer i mitt liv. Igår såg jag tex en jättefin kortfilm om män som misshandlar kvinnor, då kände jag liksom det vill jag kunna påverka. Jag vill jobba med att hjälpa utsatta människor i världen. 
En annan dag kan jag ha läst en sjukt bra artikel eller krönika och känna ja det vill jag göra, jag vill skriva och nå ut till andra människor beröra dem på djupet. Ni fattar vinken va?
Mitt liv är helt enkelt förkort, jag vill bli allt. Jag vill bli polis, frisör, något inom mode, hjälpa utsatta, något inom inredning, arbeta med ekonomi, förskolelärare, sjuksköterska, psykolog, journalist, skådespelare, lärare i yngre åldrar, driva en egen butik osv osv. 
Om någon vet ett yrke som kombinerar allt detta så hojta gärna till.